Stjärnor och dess födelse, liv och död

Om du ser en stjärna på natthimlen ser den ganska liten ut. Men om du såg en stjärna på närmare håll så skulle en ända stjärna vara större än alla planeterna i vårt solsystem tillsammans. förr i tiden trodde folk att stjärnor var eviga och ett de inte kunde dö. Nu vet vi att stjärnor föds, lever och dör, de har på sätt och vis ett liv.

Stjärnor börjar sina liv i stora gasmoln som kallas för nebulosor. Inuti de gasmolnen finns små, svala gasklot. Med hjälp av gravitationen trycks kloten till varandra och klotens temperatur ökar. Till slut blir det för varmt och en explosion/kedjereaktion skapas i gaskloten och universum har fått en ny stjärna.

Till skillnad från vanlig eld brinner inte stjärnor med hjälp av syre. Stjärnor lever på all massiv energi som uppstod under kärnreaktionen. Sammanslagningen av alla gaskloten håller "elden" vid liv. Till detta behövs inget syre. Strålning skickas ut från stjärnan under fusionen, vi uppfattar det som att stjärnan lyser.

Hur en stjärna ser ut beror på hur stor den är. Ju varmare och större en stjärna är, desto kortare liv har den. De röda stjärnorna är minst och svalast och lever därför längst. De gula stjärnorna är lite varmare och större och får därför ett kortare liv. Vår sol är en gul stjärna. Vi vet att den redan är gammal men kommer att brinna i några miljarder år till. Det finns stjärnor som är har ett kortare liv, är större och varmare än de röda och gula stjärnorna och de är de vita stjärnorna. Men de stjärnor som är allra varmast, störst och inte lever så länge är de blå.

När all väte tar slut börjar stjärnan att slockna, som när man blåser ut ett stearin ljus. Då börjar en ny fusion, fast nu bränns helium ner och de ersätts sedan av kol. Stjärnan sväller upp och blir röd när den svalnar. Efter det brinner de gamla gaserna upp och stjärnan krymper. Den blir glödhet och färgas vit, även kallad vit dvärg. När alla gaserna är helt slut blir stjärnan en svart dvärg och slocknar.

Om en stjärna är väldigt varm och stor kan den få ett annat slut. De största och varmaste stjärnorna behöver inte slockna som de andra stjärnorna. De kan helt oväntat explodera och bilda en supernova. Supernovor lyser som flera miljoner stjärnor tillsammans och skapar nya egenskaper. Rester från en novaexplosion som dras ihop till varandra kan utveckla ett svart hål eller en neutronstjärna. En neutronstjärna är i omkrets bara några kilometer eller mil, men kan väga lika mycket som en fullvuxen stjärna. En sådan stjärna lyser på ett annat sätt. Ljuset är samlat på ett enda ställe och dessutom snurrar de väldigt fort. Ljuset ser ut att komma från en fyr, man kallar dessa utdöda, blinkande stjärnor för pulsarer.

En stjärnas liv börjar i nebulosor och brinner tills all bränsle är slut. Vissa stjärnor får en lugnare död, andra blir till svarta hål eller blir till neutron stjärnor.